Hit the switch


Imorgon skulle jag tagit studenten. Om jag för en gångs skull bara hade kunnat låta bli att vara så himla speciell. Som skoltrött etta ville jag åka på ett års semester, göra nått helt annat, bara för att liva upp stämningen lite liksom... Så ett år i Frankrike, 600 poäng språkkurser och tusen otroliga minnen senare står jag här... och nu när alla andra sticker är det min tur att stanna kvar i Halmstad.

2007 var studenten tusen år iväg. Lika avlägsen som min 30-års dag eller jordens undergång. Och nu när den är här förstår jag ingenting. Att åka till Frankrike var det bästa jag gjort, men imorn när mina klasskompisar från Eketånga och Sture springer ut kommer det kännas... knäppt. Jag vill inte att dom lämnar mig redan! Jag vill att dom väntar tills det är min tur... om ett år och en dag.



Camp Sture 2.0

Vi små barn i tvåan blev ju smått avundsjuka när treorna spikade upp tält på skolgården i Tisdags. Igår körde vi musik tvåor vår egen camping, eller sigenarläger, som Snus kallade den organsierade röran av hans elever som låg sovandes i sofforna, på golvet, på bordet, bakom krukväxten när han kom till musikvåningen imorse.

Eftersom låskorten till musikvåningen har gått ut, så det var bara att smita in genom fönstret på bottenvåningen och hoppas att resten av huset var olarmat och osecuritas-kopplat. Vi hade planerat en utflykt till kapellet på konst-våningen. Men det blev att vi stannade i sofforna på musik med med öl och levande ljus, och diskuterade livets mening tills vi somnade. Eller sov är att överdriva. Jag låg på golvet med en soffkudde under huvudet, en halv filt och en snarkande Kabell brevid mig. 

Vaknade för nån timmesen, och sitter nere på textil nu, och ser hur alla skolavslutnings-uppklädda människor kommer anländandes.Och här sitter jag i jeans och ett vitt linne som ser ut att ha fågelbajs på sig. 

Jag har iallafall borstat tänderna.
 


the lovers live on the edge of love with poetic prints

Camp Hansson går i repris. Jag tänker feeeeeteedissa Camp Sture ikväll. Jag är tröttare än ni som gick balen igår. Jag ser zombiare ut än Rob. 
Got the picture?

Jag pallar helt enkelt inte.

Bjuder däremot in (typ) alla frivilliga att sitta i på byggnadsställningen i vårt  renoverande vardagsrum, dricka vin till Sophie Zelmani och titta på stjärnorna (jag har en hel låda med självlysande glow-in-the-dark you know). Tänk så cheesy sleesy romantique det hade varit...!
 



RSS 2.0